Helena Ekholm

Nu har jag vilat från löpning i en vecka för att höften ska bli bra.
Självklart inte alls kul men tur att det finns annat att träna under tiden 🙂

I torsdags var jag till en naprapat och precis som jag misstänkt så kopplar mina yttre/stora sätesmuskler inte ordentligt så de djupa längre in får jobba alldeles för mycket och nu har det gått lite för långt och börjat med en strålande smärta.

Men nålar, massage och order om aktiveringsövningar ska nog få detta på rätt köl igen. Men visst börjar jag känna mig lite stressad inför mina två stora utamningar; Salomon 27k om tre veckor och Buff 50k i slutet av augusti.

Håll tummarna för att jag snart kan börja kuta igen!

I lördags var det dags att traditionsenligt dra på sig det gröna Trångsvikenlinnet och ta en sträcka på årets St Olavslopp. Tyvärr så blev det bara en tävlingsdag för oss mellan Åre och Östersund. Är man med hela vägen så tävlar man under fyra dagar med start i Trondheim.

Jag var otroligt orolig innan start på grund av en smärtande höft och hade löpvilat fyra dagar innan loppet samt att det var ett par veckor sedan sista kvalitetspasset.
För första gången var jag nervös för att inte klara av att springa hela loppet, at höften helt enkelt skulle göra för ont.

Jag laddade upp med Voltaren och en lätt uppvärmning (men i mycket kläder för att ändå få upp en ordentlig temperatur). Varje steg smärtade men det var uthärdligt.
Tjejerna innan mig sprang bra så det var bara att gå ut och köra på när det blev min tur. Fokuset var att hålla en bra teknik då jag känt under uppvärmningen att det smärtade mer när jag sjönk ihop i löpsteget.

Startade min vana trogen i ett högre tempo än planerat men det var en härlig medvind en stor del av sträckan så det var bara att försöka dra nytta av det.
Min sträcka mätte 8,3 km och det var skönt att passera 5 och känna att det här skulle gå vägen. Tog ut mina sista krafter och spurtade in till växling. Stannade klockan på en medelhastighet om 3:45 min/km.
Supernöjd med tiden med tanke på uppladdningen och den stora osäkerheten innan.

Summa av loppet:
*Mycket nöjd med tid och löptekniken
*Hade aldrig startat om det inte varit stafett
*Tävlingsdjävulen kan trolla bort väldigt mycket smärta
*Ångrar inte start, men ångrar att jag inte bröt träningen tidigare vid de första känningarna i höften så hade jag kanske sluppit detta skadeuppehåll.

I söndags var det däremot svårt att gå och benet ville gärna vika sig men fram emot eftermiddagen så ordnade det till sig.
Jag har fortfarande ont men har fått tips om hur jag ska rulla på boll och det känns som att det hjälper, imorrn har jag dessutom en naprapattid så då får vi se vad hon säger.
Hoppas i alla fall snart vara tillbaka i löparskorna men just nu är det alternativ träning som får duga….

Vi är hemma igen efter några underbara dagar söderut. Midsommarhelgen spenderades i Borlänge hos goda vänner med god mat, trevligt umgänge, träning och bad (för vissa…).

På söndagen fick vi med oss våra vänner till Järvsö där vi stannade ett par dagar och hann med ett besök på Järvzoo, lite löpning och ett besök på Stenegården medan David och Markus körde downhill (not my cup of tea…).
Rekommenderar verkligen både Järvzoo och Stenegården om du är där med barn. Försök att vara inne i djurparken när de matar djuren så att du verkligen får en chans att se alla fina djur.
Stenegården har en lekstugeby som barnen älskade att springa runt och leka i.

Men igår rullade vi hemåt och i morgon kör jag en fullspäckad jobbdag. Idag blir det hemmafix och massage för att försöka få lite bukt på en krånglande höft/ljumske.
Vill gärna vara fit for fight på lördag när jag ska springa en sträcka på St Olavsloppet och på söndag är planen att ta mig igenom de sista tre milen på Bydalen Buff 50k som jag ska springa i slutet av augusti. De första två sprang jag förra året och jag vill gärna ha koll på vad som väntar….

I söndags tog jag mina ömma ben ut på ett härligt långpass. Träningsvärken från fredagens styrkepass och lördagens orienteringstävling gjorde att löpsteget var lite ansträngt och ospänstigt men jag fick ändå ihop 20 km.

Magisk helg när sommaren äntligen kom tillbaka; massor av tid utomhus tillsammans med familj och vänner. Massor av jobb i trädgården har hunnits med mellan mys, god mat, medlande i syskonfighter och träning.

Idag sprang jag ett långpass på förmiddagen och trots ben som smärtade av träningsvärk så blev det ett härligt pass, men mer om det i ett annat inlägg 🙂

Hoppas er helg också var solig och fin!

Igår kväll klockan 19 stod jag på startlinjen för årets första löptävling; Vårruset.
Uppladdningen har ju varit sådär med en seg förkylning, men kände ändå att jag kommit igång hyfsat även om formen inte var som innan förkylningen. Men det är bara att göra det bästa jag kan för dagen och på det stora hela så spelar det ju faktiskt ingen roll hur det går.

Startskottet gick och det fältet gick iväg i ett rasande tempo, jag kände snabbt att det gick alldeles för fort, försökte sakta ner men det gick inget vidare. Eller tempot sänktes men det var på grund av att jag blev trött inte för att jag ville…
Första 2 km gick bra men sedan blev det jobbigt, vid 3 km var det fruktansvärt och sedan var det en kamp in i mål.
Motvind och världens längsta upplopp gjorde att det kändes som att jag aldrig skulle komma i mål. Men tillslut så gjorde jag det och kunde summera mitt lopp med en 6:e plats och tangerat personligt rekord från förra året på 18:49.

Nöjd med tid och placering, men taktiken är jag inte stolt över. Borde veta bättre än at dra med i ett så högt tempo, men ibland blir det så ändå och idag spelar det absolut ingen roll. Jag gjorde en bättre tid än vad jag vågat hoppas på innan start.

Jag och barnen har haft en supermysig helg och verkligen njutit av det fina vädret 🙂
Massor av tid utomhus och många kramar.

Idag fokuserar jag på mitt plugg till kostrådgivare och i kväll ska jag försöka få benen att pinna på i Vårruset. Blir nog inget nytt pers men hoppas på en hyfsat pigg kropp och en bra känsla 🙂

Idag blev det äntligen fredagsfys igen efter några veckor utan då jag dragits med förkylning. Har ju smugit igång träningen igen denna vecka med ett styrkepass och två lugna löppass.
Formen som jag hade innan förkylningen är en bit bort men det är underbart att vara igång igen och det känns bättre för varje pass.
Hoppas hinna få lite fart i benen innan måndag då det är dags för Vårruset, hade hoppats på slå mitt personliga rekord från förra året men det blir nog tufft med denna uppladdning.
Men ibland är det de gånger man tror på sig själv som minst som man faktiskt lyckas, beror säkert på att man släpper pressen och slappnar av.

Men idag körde jag ett intervallpass för att väcka kroppen från dvalan och låta benen känna på lite fart igen.
Upplägget var enkelt:
10 min uppvärmining
10×1 min så fort jag orkade och 1 minuts vila mellan varje intervall
10 min nedjogg.

Effektivt och snabbt pass som vädrade lungorna rejält och lät benen jobba med mjölksyra. Helt lagom efter några veckor utan högre ansträngning.

Hoppas ni får en härlig helg!

Igår kände jag mig äntligen tillräckligt frisk för att ta den första lilla löpturen på drygt två veckor. Så underbart skönt men samtidigt tråkigt att känna att den fina form jag hade innan förkylningen är som bortblåst.
Hoppas hitta tillbaka till lite av den i alla fall tills på måndag då det är dags för Vårruset 🙂

Lagom till dagens tur så kom äntligen sommarvärmen tillbaka efter att ha lyst med sin frånvaro i några veckor, helt underbart!

Hoppas på att få till ett längre pass och ett kortare intervallpass innan måndag och hoppas på att benen hittar lite känsla och fart 🙂

I fredags lämnade jag och David barnen hemma med farmor och farfar och rullade ner till Harmånger för en bröllopshelg där lillebror och hans Evelina blev man och hustru.

Vi blev välkomnade med en riktig brakmiddag hemma hos Evelinas föräldrar och sedan checkade vi in på ett Bed and Breakfast där vi bodde tillsammans med mina systrar med respektive samt resten av släkten på vår sida. Väldigt trevligt då det är så sällan vi ses alla nuförtiden.

Härlig helg och full med lite ny energi inför denna kortvecka.