Andas ut

Har haft en vecka med nerverna utanpå kroppen men nu känner jag att jag äntligen kan andas ut.
Pappa skulle operera hjärtat i torsdags men det blev uppskjutet till idag men nu är det äntligen gjort och det har gått bra. Var en nervös väntan hela förmiddagen men till slut så ringde mamma och berättade att det gått enligt plan.
Så tacksam för svensk sjukvård och den kunskap som finns.

Är även tacksam för en underbar helg i Bydalen, trots att att det drog in en storm natten till söndag som gjorde att vi myste inomhus på förmiddagen och sedan packade ihop oss och åkte hem några timmar tidigare än planerat.

J

I lördags vågade jag mig äntligen ut i slalombacken ensam med Moa och vi hade en riktigt fin stund (förutom med liften i knävecken, aj vad obekvämt det är…). Har inte blivit av tidigare då jag tvekat på min egen förmåga att hänga med henne, men hon coachade mig och tog det lugnt. Fin tjej som nog bara ska åka med mig ibland då det nog hämmar hennes utveckling att åka för mycket i mitt tempo 😉