St Olavsloppet

I lördags var det dags att traditionsenligt dra på sig det gröna Trångsvikenlinnet och ta en sträcka på årets St Olavslopp. Tyvärr så blev det bara en tävlingsdag för oss mellan Åre och Östersund. Är man med hela vägen så tävlar man under fyra dagar med start i Trondheim.

Jag var otroligt orolig innan start på grund av en smärtande höft och hade löpvilat fyra dagar innan loppet samt att det var ett par veckor sedan sista kvalitetspasset.
För första gången var jag nervös för att inte klara av att springa hela loppet, at höften helt enkelt skulle göra för ont.

Jag laddade upp med Voltaren och en lätt uppvärmning (men i mycket kläder för att ändå få upp en ordentlig temperatur). Varje steg smärtade men det var uthärdligt.
Tjejerna innan mig sprang bra så det var bara att gå ut och köra på när det blev min tur. Fokuset var att hålla en bra teknik då jag känt under uppvärmningen att det smärtade mer när jag sjönk ihop i löpsteget.

Nästan halvvägs in i sträckan och glad över att höften håller

Startade min vana trogen i ett högre tempo än planerat men det var en härlig medvind en stor del av sträckan så det var bara att försöka dra nytta av det.
Min sträcka mätte 8,3 km och det var skönt att passera 5 och känna att det här skulle gå vägen. Tog ut mina sista krafter och spurtade in till växling. Stannade klockan på en medelhastighet om 3:45 min/km.
Supernöjd med tiden med tanke på uppladdningen och den stora osäkerheten innan.


Nöjd och lättad efter växling

Summa av loppet:
*Mycket nöjd med tid och löptekniken
*Hade aldrig startat om det inte varit stafett
*Tävlingsdjävulen kan trolla bort väldigt mycket smärta
*Ångrar inte start, men ångrar att jag inte bröt träningen tidigare vid de första känningarna i höften så hade jag kanske sluppit detta skadeuppehåll.

I söndags var det däremot svårt att gå och benet ville gärna vika sig men fram emot eftermiddagen så ordnade det till sig.
Jag har fortfarande ont men har fått tips om hur jag ska rulla på boll och det känns som att det hjälper, imorrn har jag dessutom en naprapattid så då får vi se vad hon säger.
Hoppas i alla fall snart vara tillbaka i löparskorna men just nu är det alternativ träning som får duga….

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *